Åhh, vilket underbart väder att vakna till!
De senaste dagarna har det mest varit grått och regnit, men idag lyser solen från en klarblå himmel och det är precis sådär lagom härligt kallt ute. Man kan inte annat än älsa det, ellerhur?
Alla dessa färger på löv runt omkring gör att allt blir så mycket mer magiskt vackert. Jag älskar det!

---

Sitter just nu med mitt kaffe och väntar på grannen - Minette.
Vi ska köra ner till mina hästar snart och ta oss en riktigt lång och härlig ridtur.
Det kommer bli helt fantastiskt! Det går inte att beskriva känslan som infinner sig hos mig från det att jag står med min fina sessa tills det att jag lämnar hagen igen.
Det är så obeskrivligt att sitta på hennes rygg och känna denna frihet. Känna gunget och vinden smeker kinden sådär härligt underbart.

Att sedan efter mat och ridning stå och kika på raringarna när de springer runt i hagen med det där glädjeruset - det är något helt fantastiskt.
Gud vad jag älskar er, mina vackra ädelstenar! Utan er är jag ingenting. Ingenting!

Folk som inte har samma intresse har nog svårt för att förstå när man säger såhär. Och jag har även många gånger fått höra att jag borde lägga av med tanke på mina skador i knä och grejer.
Men det är ungefär som jag skulle säga till en fotbollspelare att denne inte får ha någon boll hemma.
Eller som att en som älskar att skriva inte får hålla en penna i sin hand - svårt, va? Kanske ni kan förstå mitt resonemang en liten aning?

Hästarna är inte bara ett av mina intressen, de är även mina allra bästa vänner! De skänker mig en sådan glädje och energi som ingen annan skulle kunna göra.
Och den dagen jag inte längre får sitta upp på en häst.. Ja, då hittar jag en annan lösning för det. För aldrig någonsin att jag lämnar dem och detta!
Aldrig. Någonsin. ♥

Undra varför man alltid lyckas få till så snygga miner på bilder..? ;)